Det aktuella RoHS-direktivet kontra UV-lampor och UV-LED:er - reglering och utveckling

RoHS-direktivet 2011/65/EU begränsar farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning, däribland kvicksilver. Bilaga III till direktivet beviljar tidsbegränsade undantag för kvicksilverhaltiga lampor. Ansökningar om förlängning har lämnats in för alla UV-relevanta undantag; enligt artikel 5.5 i direktivet fortsätter de att gälla tills Europeiska kommissionen har fattat ett beslut. För användare innebär detta att kvicksilverhaltiga UV-lampor fortfarande är tillgängliga, och det är värt att undersöka om en process kan omvandlas till UV-LED:er.

Status augusti 2026: De UV-relevanta undantagen bedöms för närvarande inom förfarandet som kallas "Pack 29". Samrådet med intressenter pågick från den 6 juni till den 1 augusti 2026 och rapporterades avslutat av Oeko-Institut den 2 augusti 2026. Inget beslut från Europeiska kommissionen har ännu offentliggjorts. Datumet 24 februari 2027 som anges i bilaga III är därför inte ett automatiskt förbudsdatum för dessa undantag.

När det gäller allmän belysning har EU kommit betydligt längre: många undantag för fluorescerande lampor och kompaktfluorescerande lampor har redan upphört att gälla. Utvecklingen för UV-källor följer ett separat spår och beskrivs nedan.

Direktiv 2011/65/EU ("RoHS 2") ersatte sin föregångare, direktiv 2002/95/EG ("RoHS 1"), den 3 januari 2013 och utgör, i sin vid olika tillfällen ändrade lydelse, fortfarande den gällande rättsliga grunden. "RoHS 3" är däremot inte det officiella namnet på ett separat direktiv. I praktiken används termen för det delegerade direktivet (EU) 2015/863, som lade till de fyra ftalaterna DEHP, BBP, DBP och DIBP till bilaga II.

Undantagen i bilagorna III och IV till direktiv 2011/65/EU är tidsbegränsade och granskas regelbundet mot bakgrund av vetenskapliga och tekniska framsteg.

Flera undantag i bilaga III till direktiv 2011/65/EU är relevanta för UV-lampor. Den offentliggjorda rättsliga statusen och det pågående förlängningsförfarandet måste betraktas separat. Följande undantag har utgångsdatumet 24 februari 2027 i bilaga III och omfattas samtidigt av förfarandet Pack 29:

• 1(f)-I – enkelsocklade (kompakta) fluorescerande lampor som huvudsakligen avger ljus i det ultravioletta spektrumet: upp till 5 mg kvicksilver per brännare
• 2(b)(4)-II – andra fluorescerande lampor som huvudsakligen avger ljus i det ultravioletta spektrumet: upp till 15 mg kvicksilver per lampa
• 4(a)-I – lågtrycksurladdningslampor utan fosforbeläggning, där tillämpningen kräver att lampans huvudsakliga spektrala utstrålning ligger i det ultravioletta spektrumet: upp till 15 mg kvicksilver per lampa (UV-C-lågtrycks- och amalgamlampor)
• 4(f)-IV – kvicksilver i lampor som avger ljus i det ultravioletta spektrumet (medel- och högtryckslampor)

Bilaga III innehåller ytterligare lamprelaterade undantag, till exempel 4(f)-II för högtryckskvicksilver(ångs)lampor som används i projektorer som kräver en uteffekt på ≥ 2000 ANSI-lumen. Även detta undantag ingår i Pack 29.

Specialfall metallhalogenlampor: För undantag 4(e) ("kvicksilver i metallhalogenlampor") anger den konsoliderade bilaga III likaså den 24 februari 2027. Det ingår dock inte i den offentliggjorda Pack 29-listan. Fortsatt giltighet enligt artikel 5.5 kräver en i tid inlämnad ansökan om förlängning, och ingen sådan ansökan är dokumenterad för 4(e) i den hittills offentliggjorda förfarandestatusen. Alla som använder metallhalogenlampor – till exempel vid solsimulering eller väderbeständighetstestning – bör därför bevaka denna punkt separat i stället för att dra slutsatser utifrån de fortsatt giltiga UV-undantagen.

Den avgörande punkten: datumet 24 februari 2027 som anges i bilaga III innebär inte automatiskt att ett undantag upphör om en ansökan om förlängning har lämnats in i tid. Enligt artikel 5.5 i direktiv 2011/65/EU fortsätter det befintliga undantaget att gälla tills kommissionen har fattat beslut om ansökan. Om en förlängning avslås eller ett undantag återkallas upphör det tidigast tolv och senast 18 månader efter det beslutet, enligt artikel 5.6.

Om ett undantag faktiskt upphör att gälla förbjuder RoHS-direktivet utsläppande på marknaden av nya kvicksilverhaltiga UV-lampor under det undantaget. För de UV-relevanta undantag som har ett pågående förlängningsförfarande har dock inget stopp för utsläppande på marknaden från och med den 24 februari 2027 beslutats per augusti 2026; de fortsätter att gälla tills Europeiska kommissionen har fattat beslut.

För lagerbestånd måste man skilja mellan det första utsläppandet på unionsmarknaden och det efterföljande tillhandahållandet på marknaden. Lampor som släppts ut på marknaden innan ett undantag upphörde att gälla får fortsätta att handlas och användas. Detta gäller inte lager som ännu inte har släppts ut på marknaden – det generella påståendet att allt återstående lager får säljas vidare oavsett dess marknadsstatus är därför inte korrekt.

Artikel 4.4 f i RoHS-direktivet knyter inte reservdelsregeln till den tidpunkt då ett system installerades. Ämnesbegränsningen enligt artikel 4.1 gäller inte för kablar eller reservdelar för reparation, återanvändning, uppdatering av funktioner eller kapacitetsuppgradering av elektrisk och elektronisk utrustning som omfattades av ett undantag och som släppts ut på marknaden innan det undantaget upphörde att gälla – med avseende på just det specifika undantaget. För UV-system innebär detta att det som är avgörande är när systemet släpptes ut på marknaden, inte när det installerades hos användaren. Utbyteslampor för system som släppts ut på marknaden i tid förblir därför tillåtna även efter att ett undantag har upphört att gälla.

Vid beslut om RoHS-undantag granskar Europeiska kommissionen bland annat om eliminering eller substitution är vetenskapligt eller tekniskt genomförbar, om tillförlitligheten hos substitut kan säkerställas, och om de totala miljö-, hälso- och konsumentsäkerhetseffekterna av en substitution sannolikt överväger dess totala nytta. Även tillgängligheten av substitut, substitutionens socioekonomiska konsekvenser och eventuella negativa effekter på innovation beaktas.

I detta sammanhang ser vi den nuvarande utvecklingen av UV-lysdioder och UV-lampor på följande sätt:

Regelverken syftar till att minska användningen av giftigt kvicksilver i lampor och på sikt övergå till kvicksilverfria alternativ såsom LED-teknik.

För många UVA-tillämpningar är UVA-lysdioder (emission vid 365 nm och längre våglängder) i dag tekniskt etablerade kvicksilverfria alternativ. Fördelarna ligger i snabb omkoppling, riktad spektral selektion, kompakta konstruktioner och frånvaron av kvicksilver. För nyutvecklingar och införandet av nya processer rekommenderar vi därför att utvärdera UVA-lysdioder. Om en fullständig substitution är meningsfull beror på den enskilda processen – särskilt på våglängd, irradians eller dos, bestrålad yta, systemgeometri, verkningsgrad, termisk hantering, livslängd och processkvalificering.

För UV-B- och UV-C-tillämpningar samt för höga strålningsflöden, stora bestrålade ytor eller speciella spektra är det tekniskt mer krävande att ersätta kvicksilverhaltiga strålkällor. UV-B- och UV-C-lysdioder har gjort avsevärda framsteg under de senaste åren och används redan i olika tillämpningar. Teknisk och ekonomisk likvärdighet kan dock inte förutsättas generellt för alla UV-processer. Tillgängligheten, användbarheten och tillförlitligheten hos ersättningstekniker är därför ett centralt tema i den pågående bedömningen av RoHS-undantagen.

Åren 2015 och 2020 lämnades välgrundade ansökningar om förnyelse av undantagen i bilaga III in och beslutades med marknadsaktörernas medverkan. För den aktuella omgången måste ansökningar enligt artikel 5.5 lämnas in senast 18 månader före utgången, det vill säga senast den 24 augusti 2025. De bedöms under 2026 inom ramen för förfarandet Pack 29; intressentsamrådet pågick från den 6 juni till den 1 augusti 2026 och är avslutat sedan den 2 augusti 2026. Något beslut från Europeiska kommissionen har ännu inte offentliggjorts. Enligt kommissionen tar ett beslut om ett RoHS-undantag för närvarande 18 till 24 månader från ansökningsdagen; detta utgör inte något bindande beslutsdatum.

Historisk utveckling av kvicksilverregleringen

Regleringen av kvicksilver har en lång och komplex historia som är nära förknippad med miljö- och hälsokatastrofer. Särskilt anmärkningsvärd är Minamata-katastrofen i Japan, som började på 1950-talet. Utsläppen av kvicksilverhaltigt avloppsvatten i Minamatabukten orsakade omfattande miljöskador och allvarliga hälsoeffekter för lokalbefolkningen. Denna katastrof riktade världens uppmärksamhet mot kvicksilvrets faror och ledde till ökade ansträngningar att reglera föroreningen.

Minamatakonventionen syftar till att globalt skydda människors hälsa och miljön mot kvicksilverutsläpp. Den reglerar kvicksilvrets hela livscykel, från brytning till bortskaffande.

I Europeiska unionen (EU) har många rättsliga åtgärder vidtagits under de senaste decennierna för att minimera användningen av kvicksilver. En viktig milstolpe var införandet av RoHS-direktivet (Restriction of Hazardous Substances) år 2003, som syftade till att begränsa användningen av vissa farliga ämnen såsom bly, kvicksilver, kadmium, sexvärt krom och polybromerade bifenyler i elektrisk och elektronisk utrustning.

Det RoHS-direktiv som gäller i dag (2011/65/EU) antogs 2011 och ändras löpande; det var detta direktiv som gjorde undantagen för UV-lampor tidsbegränsade. Genom delegerat direktiv (EU) 2015/863, ofta kallat "RoHS 3", lades fyra ftalater till i bilaga II. Denna ytterligare ämnesbegränsning gäller för de flesta elektriska och elektroniska produkter sedan den 22 juli 2019 och för medicintekniska produkter inklusive in vitro-diagnostik samt övervaknings- och kontrollinstrument sedan den 22 juli 2021. Det högsta tillåtna koncentrationsvärdet för kvicksilver förblev oförändrat; de regler som är avgörande för UV-lampor anges i bilaga III och anpassas genom delegerade akter.

Vid sidan av RoHS finns ytterligare EU-regler om kvicksilver och kemikalier. Reach-förordningen (EG) nr 1907/2006 härrör från 2006 och är därmed inte någon rättsakt som införts nyligen sedan 2022.

För produkter med tillsatt kvicksilver är även förordning (EU) 2017/852 om kvicksilver relevant. Den utvidgades genom förordning (EU) 2024/1849 – därifrån kommer de datum, 31 december 2025 och 31 december 2026, som diskuteras i branschen. De poster som där lagts till i del A i bilaga II avser lampor för allmänbelysning samt icke-linjära trebandslampor och halofosfatlampor. För källor som huvudsakligen emitterar i det ultravioletta spektrumet förblir undantagssystemet i bilaga III till RoHS-direktivet det avgörande riktmärket. Tillämpningsområdena för de båda regelverken måste bedömas var för sig.

Rättsliga krav i samband med kvicksilver i UV-lampor

Direktiv 2011/65/EU begränsar i princip kvicksilver i elektrisk och elektronisk utrustning till det högsta koncentrationsvärde som fastställs i bilaga II på 0,1 % av vikten i homogena material. UV-lampor används i en mängd olika tillämpningar, bland annat för desinfektion av vatten och luft, inom tryckeriindustrin och i medicintekniska produkter. Trots sina användbara egenskaper innebär kvicksilvret i dessa lampor en risk för miljö och hälsa.

För UV-lampor är det därför inte bara den allmänna kvicksilvergränsen som är avgörande, utan framför allt det tillämpliga undantaget i bilaga III, med dess exakta tillämpningsområde och egen mängdgräns – 5 mg per brännare enligt 1(f)-I, upp till 15 mg per lampa enligt 2(b)(4)-II och 4(a)-I. Tillverkare och importörer måste säkerställa och kunna visa att ämnesbegränsningarna följs: genom den tekniska dokumentationen, förfarandet för bedömning av överensstämmelse, EU-försäkran om överensstämmelse och CE-märkningen av produkten. RoHS-direktivet innebär ingen allmän, fristående skyldighet att separat märka varje UV-lampa med dess kvicksilverinnehåll; ytterligare märkningsskyldigheter kan dock följa av andra bestämmelser.

Utfasning av kvicksilver i lampor: tekniska alternativ och utmaningar

Utfasningen av kvicksilver i lampor innebär både tekniska och ekonomiska utmaningar. Kvicksilver är en väsentlig beståndsdel i många UV-lampor, eftersom det är en mycket effektiv och stabil källa vid bestrålning med UV-ljus. Utvecklingen av kvicksilverfria alternativ kräver därför betydande forsknings- och utvecklingsinsatser.

UV-lysdioder är ett lovande alternativ till kvicksilverhaltiga UV-lampor. Dessa lampor använder halvledarteknik i stället för kvicksilver och erbjuder många fördelar, bland annat längre livslängd, lägre energiförbrukning och omedelbar driftberedskap utan uppvärmningstid. Trots dessa fördelar kan UV-lysdioder ännu inte fullt ut matcha kvicksilverånglampornas prestanda i vissa tillämpningar (t.ex. inom UV-C eller UV-B eller vid höga strålningsflöden). Ytterligare tekniska framsteg krävs, särskilt inom högeffekttillämpningar och vattendesinfektion, för att möjliggöra en fullständig substitution.

Marknaden för UV-lampor har förändrats avsevärt under de senaste åren. Även om kvicksilverhaltiga UV-lampor fortfarande finns tillgängliga ökar efterfrågan på miljövänliga alternativ stadigt.

Utöver UV-lysdioder finns andra tekniker som kan komma i fråga som alternativ till kvicksilverhaltiga UV-lampor. Excimerlampor erbjuder till exempel ett kvicksilverfritt alternativ som är mycket effektivt och verkningsfullt i vissa tillämpningar. Dessa lampor genererar UV-ljus genom excitation av ädelgaser och erbjuder därmed en miljövänlig lösning för specifika tillämpningar.

Sammantaget står det klart att regleringen av kvicksilver i UV-lampor utgör både en utmaning och en möjlighet till innovation. Företag behöver proaktivt förhålla sig till de rättsliga kraven och samtidigt investera i utveckling och införande av miljövänliga alternativ. 

Den fortsatta regulatoriska utvecklingen är öppen per augusti 2026. Inom förfarandet Pack 29 bedöms de inlämnade ansökningarna om förnyelse. Möjliga utfall är en förnyelse, en ändring eller inskränkning av ett undantag, eller ett avslag följt av en övergångsperiod på tolv till 18 månader. Någon tillförlitlig ordning i vilken enskilda UVA-, UVB- eller UVC-tekniker skulle begränsas i framtiden kan inte härledas ur det offentliggjorda rättsliga läget och förfarandeläget i EU.

Vår bedömning: Skulle en stegvis begränsning komma förväntar vi oss att UVA-tillämpningar med låg effekt påverkas först, eftersom mogna alternativ finns där i form av UVA-lysdioder. För UV-källor med hög effekt och för UVB- och UVC-tillämpningar ser vi inom överskådlig framtid ingen brett likvärdig ersättning. Detta är en teknisk bedömning, inte ett uttalande om utgången av det pågående förfarandet.

Frågan om RoHS och lampor har inget entydigt svar, eftersom undantagen upphör att gälla olika beroende på lamptyp och tillämpning. Det som avgör är inte om en lampa innehåller kvicksilver, utan om ett giltigt undantag finns för dess avsedda användning.

Industriella UV-processer följer andra regler än allmän belysning – och det är där det vanligaste felet ligger.